Åsa Wikforss är professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet. Hon är invald i Kungliga Vetenskaps­akademien och i maj 2019 valdes hon även in i Svenska Akademien.

Forskning

Rädd för kunskap?

Hur kommer det sig att vissa forfarande förnekar klimatkrisen? För filosofen och nya akademiledamoten Åsa Wikforss är kunskapsmotstånd, falska fakta och 
»fake news« vardag. Nu inleder hon en ny studie.

Trots att vi har bevis för att jorden är rund finns det de som hävdar att den är platt. Trots att vi vet att mässlingsvaccin är oskadligt dör återigen människor av mässling i Europa för att de tror att vaccin är farligt. Och trots att forskningen visar att det är bråttom att lösa klimatkrisen finns det fortfarande de som ifrågasätter att global uppvärmning orsakas av människor. Den gemensamma nämnaren är kunskapsresistens, en ­företeelse som nu ska undersökas i en tvärvetenskaplig studie.

»Ingen människa är helt resistent mot kunskap, däremot finns det mekanismer i oss alla som gör att vi i vissa lägen har ett motstånd mot kunskap«, säger Åsa Wikforss, professor i filosofi vid Stockholms universitet och ledare av den sex år långa studien.

Det här kan gälla vardagliga frågor, som att man inte vill ta till sig forskningsresultat som visar att rödvin kan orsaka cancer, såväl som stora frågor som har med invandring att göra. Gemensamt är att kunskapsmotstånd uppstår när fakta vi står inför går emot den egna övertygelsen. Till exempel är klimatförnekare ofta konservativa, troligtvis för att klimatförändringarna kräver ­radikala förändringar.

»Det blir ett omedvetet val mellan fakta och ens egen övertygelse, och då händer det att identiteten och grupptillhörigheten blir viktigare än vad som är sant. Inte så att man aktivt väljer bort kunskap, utan man är ofta benhårt övertygad om att det man vill tro faktiskt är sant. Vårt omedvetna är väldigt påhittigt på det sättet.«

Det här gäller alla människor 
och har alltid funnits. Men i dag späs fenomenet på.

»Tack vare internet är det lätt att sprida desinformation och att skapa en känsla av grupptillhörighet. Den tilltagande polarisering vi har i samhället spär på det här.«

Vad kan man då göra för att minska kunskapsmotståndet? Åsa Wikforss menar att man för det ­första har ett personligt ansvar att kritiskt värdera det man själv sprider. För det andra kan man försöka diskutera med andra, men då gäller 
det att inse att kunskapsmotstånd sällan beror på brist på korrekt ­information.

»Du kommer ingenstans genom att försöka banka in fakta. Först om du lyckas skapa en situation av respekt och tillit och en känsla av att ni båda faktiskt vill bra saker i längden kommer den andra personen att börja lyssna på dig.«

Foto: Christer Sturmark

Publicerad: tisdag 25 juni, 2019