Vad menar vi när vi pratar om ålderism – och vad innebär det?
Vi vet att det är ett växande arbetsmiljöproblem. Ändå är det en av vår tids minst diskuterade, och samtidigt mest utbredda, former av diskriminering. Det är inte heller bara äldre medarbetare som drabbas, studier visar att det slår åt alla håll och även nedåt i åldrarna.
Så vad är det för arbetsliv och samhälle vi skapar när vi börjar inbilla oss att den »perfekta« åldern är under ett begränsat tidsintervall runt 40-strecket?
Innan dess är vi för unga, efter det för gamla.
Vad är det för strunt!
Kompetens har ingenting med personnumret att göra.
I HR People skriver vi löpande om åldersproblemet och belyser det ur flera perspektiv. I det här numret lyfter vi rön från HR-föreningens podd Fråga forskaren, om konsten att stötta unga chefer. Här berättar Umeforskaren Hanna Irehill att unga chefer ofta skattar sin hälsa sämre än de äldre kollegerna. Extra tufft blir det om de är kvinnor. Samtidigt påminner Hanna Irehill oss om de unga chefernas potential. De har »ett jättedriv och en stor vilja«, säger hon. (Sid 28)
Men då gäller det också att fånga upp talangerna.
Sverige är det land i Europa som har lägst andel unga chefer, samtidigt som många vittnar om hur svårt det är att få ett jobb efter fyllda 50 år.
Vi måste bli bättre på att lyssna på alla generationer i samhället, vilket är helt avgörande för hur vi ska lösa framtidens utmaningar och de strukturella förändringar som sker i samhället och på arbetsmarknaden i efterdyningarna av teknologiska paradigmskiften, kriser och krig.
Här har HR en oerhört viktig funktion att fylla.
I HR People, såväl som i våra andra forum, pratar vi ständigt om vikten av mångfald och inkluderingsarbete. Av att skapa öppna och kreativa arbetsplatser, oavsett medarbetarnas födelsedatum.
Trevlig läsning!
Johanna Flanke, generalsekreterare, HR-Föreningen
Publicerad: måndag 30 oktober, 2023