Övervakning är inget nytt, påminner Lars ­Ivarsson. »Oron för att anställda ska maska har alltid varit väldigt stark.«

I HUVUDET PÅ

Storebror ser dig

Försäljningen av bossware, it-verktyg för övervakning av anställda, ökar i takt med hybridiseringen. Lars Ivarsson, forskare vid Karlstads universitet, benar ut en lika högaktuell som känslig fråga.

Du tror att du jobbar ostört med dig själv som chef när du distansarbetar, men chefen ser dig. Inte minst i USA finns ett utbrett användande av bossware, digital teknik som används för övervakning av anställda. Nu verkar det vara på väg att etablera sig i Sverige, att döma av försäljningssiffrorna. Bossware är en minst sagt knivig fråga, ur såväl juridiskt som etiskt perspektiv. Det kan skapa djupa konflikter mellan chefer och anställda samtidigt som det är ett juridiskt minfält med många gråzoner i svensk lagstiftning. Lars Ivarsson, docent i arbetsveten­skap vid Karlstads universitet, har forskat i privatangelägenheter på jobbet. Vi frågade honom om hans tankar kring…

… begreppet bossware.

»Det är ett ämne som varit på gång ett tag nu. Det handlar alltså bland annat om mjukvara som arbetsgivare installerar på de anställdas datorer för att kunna övervaka dem. Det finns programvaror som Desktime, Keylogger och Clevercontrol som kan användas för att notera antalet nedslag på tangentbordet, surfhistorik eller via datorns webbkamera kontrollera att den anställde sitter vid datorn.«

Lars ­Ivarsson
Kameraövervakning kräver i regel starka skäl, eftersom det är kränkande för integriteten.

… bossware i Sverige.

»I USA är det här ett etablerat fenomen sedan några år, och vi ser att försäljningen av de här verktygen har ökat. Vad Sverige beträffar har vi än så länge inte fått rapporter om att verktygen verkligen används i större utsträckning eller att anställda reagerat. Övervakning är å andra sidan ingen verksamhet man skyltar med. Det är ett relativt nytt fenomen så jag misstänker att vi kommer att se mera av det inom kort. När det gäller olika former av managementprinciper och organisationstyper som slår igenom i USA så är det en viss tidsfördröjning innan de etableras i Sverige.«

… övervakning av anställda i historien.

»Bristande tillit och övervakningssystem har funnits så länge vi haft lönearbete. Det löpande bandet och det öppna kontorslandskapet har inbyggd övervakning. Stämpelklockor, regler, deadliner och värdegrunder är olika former av kontrollverktyg. I mer modern tid ser vi inspelning av telefonsamtal och tjänstebilar med gps. Oron för att anställda ska maska eller syssla med privata förehavanden under arbetstid har alltid varit väldigt stark.«

… den svenska öppenheten.

»En kollega från England häpnade över hur mycket information som är tillgänglig på webben i Sverige. Du kan genast ta reda på var jag bor och med vem, vad min bostad och min bil kostade och om jag har blivit dömd för något brott. Svenskar är ju vana vid detta och tycker att det inte spelar någon roll. Man kan tolka det som en naivitet som kan medföra risker, och folk i allmänhet underskattar i regel hur mycket information om dem som samlas in varje dag. Men öppenheten visar också på att svenskar har en tillit till systemet som helt saknas i många andra länder i Europa.« 

Lars_Ivarsson

LARS IVARSSON

Gör: Docent i arbetsvetenskap.

Bor: Karlstad.

Första jobb: Jourbutik.

Läser: Frederick W Taylor,
The Principles of Scientific Management.

Udda intresse: Kan plinka lite på gitarr.

Bästa egenskap: Analytisk.

Motto: Tänk inte för mycket
– få det gjort.

… det svenska samförståndet.

»Den svenska modellen bygger väldigt mycket på överenskommelser och till mindre del på lagstiftning. Har vi kommit överens om att jag arbetar hemifrån anses det ändå rimligt att jag går ut med hunden eller skickar enstaka privata mejl under dagen. Men i slutänden är det ju en part som betalar en annan part för att utföra ett arbete. Det liksom ligger i sakens natur att arbetsgivaren leder och fördelar arbetet och bestämmer när och hur det ska utföras.«

… arbetsgivarens förhandlings­position.

»En viss typ av chefer blir illa till mods när de inte har full insyn. Samtidigt har ju distansarbetet till stora delar initierats av ­arbetsgivarna. Först i och med pandemin, och sedan efter pandemin när man insåg att man kunde minska lokalkostnaderna om delar av arbetsstyrkan alltid jobbade hemifrån. När det gäller personal som är eftertraktad och kanske har flyttat långt för att ta tjänsten finns ofta avtal om distansarbete, och då har arbetsgivaren en svagare förhandlingsposition vad gäller styrning och övervakning. I låglöneyrken som hemtjänst eller matleverans har arbetsgivaren en starkare sits och kan detaljstyra de anställda på minutnivå.«

… datasäkerhet som argument.

»En aspekt av den digitala övervakningen är ju datasäkerhet. Om du till exempel jobbar på en myndighet får du inte släppa in olika typer av privata mejl i den skyddade miljön. Men även för arbetsgivare i mindre känsliga branscher kan säkerhetsfrågan bli ett viktigt argument för att rättfärdiga digital övervakning, att företaget har rätt att skydda sig.«

… att undkomma övervakningen.

»Det är ungefär som med dopning inom idrott: så fort det har utvecklats metoder för tester och övervakning så kommer det sätt att kringgå kontrollerna. På samma sätt kommer vi garanterat att få se nya programvaror som kan användas av anställda för att lura övervakningssystemen.« 

Svenskars tilltro till systemet är unik. »Man kan tolka det som en naivitet«, säger Lars Ivarsson.

Särskilda risker 

Bossware kan möjliggöra en omfattande insamling av personuppgifter utan att den enskilde är medveten om detta.

Juridiken

Arbetsgivarens rätt till kontroll av anställda regleras i första hand genom arbetsrättslagstiftningen. Om kontrollen innebär att personuppgifter behandlas måste arbetsgivaren följa dataskyddsförordningen. Behovet av att behandla personuppgifter för kontrolländamål ska vara sakligt motiverat i den specifika verksamheten. Behandlingen får inte vara för omfattande eller närgången i förhållande till ändamålet.

Rättsliga grunder

En arbetsgivares intresse av behandling av personuppgifter kan anses berättigat om arbetsgivaren till exempel är en myndighet och det rör sig om allmänintresse. Säkerhetsskäl väger också tyngre än effektivitetsskäl. 

Medarbetarnas rätt

Anställda har rätt att i förväg få tydlig information om vilka kontroller som kan göras av dem med hjälp av de uppgifter som arbetsgivaren samlar in om dem. 

Övervakning av e-post

Anställda har rätt till skydd för sin kommunikation och sitt privatliv. En arbetsgivare har därför normalt inte rätt att ta del av innehållet i arbetstagarens privata filer eller e-postmeddelanden. Om en arbetsgivare systematiskt övervakar hur anställda använder internet och e-post kräver det en konsekvensbedömning.

Kontroll av prestationer

Behandling av uppgifter om anställda för att mäta prestationer kan vara tillåten för vissa ändamål, till exempel för att organisera, leda och följa upp arbetet. Det förutsätter att behandlingen ­genomförs på ett sätt som inte är ­oskäligt eller kränkande.

Kamerabevakning

Starka skäl krävs för kamerabevakning, då det innebär integritetsintrång. Att använda kameror för att kontrollera hur anställda arbetar är inte tillåtet för arbetsgivare. Arbetsgivarens ansvar regleras i dataskyddsförordningen och kamerabevakningslagen.

Positioneringssystem

Normalt är det inte tillåtet att använda positioneringssystem för att kontrollera hur länge den anställda arbetar eller tar raster. 

Källa: Integritetsskyddsmyndigheten


Text: Staffan Wilsson
Foto: Peter Cederling

Publicerad: torsdag 1 februari, 2024