Situationer som vi uppfattar som hotfulla låser fast oss i fight or flight-läge.

NEUROLEDARSKAP

Med hjärnan i huvudrollen

Neuroledarskap är ett eget kapitel i management­litteraturen. Men vad innebär det att leda med hjälp av neurovetenskap? Niklas Wahllöf reder ut begreppen i ämnet, från oxytocinteorier till kognitiv ergonomi.

På senare tid har hjärnforskaren blivit guiden till vårt inre. Det är helt naturligt, det är i hjärnan våra känslor och vårt beteende styrs. Som på jobbet. I jakten på vad som befrämjar mest motivation, energi och trygghet – och givetvis bäst resultat – har samlingsbegreppet neuroledarskap därför hamnat högt på listan i ledarskapslitteraturen. För alla, från toppchef till praktikant, reagerar utifrån hjärnans signaler. Upplever hjärnan hot – som stress, otydlighet, övervakning, exkludering eller orättvisa – följer den samma urgamla mönster. Den ger oss signaler att styra undan från obehaget. Det kan ta sig helt olika uttryck, från att fly till att fäkta eller passivitet – men resultatet är alltid detsamma: prestationen blir lidande. Botemedlet är psykologisk trygghet.

I höstas kom den amerikanska hjärnforskaren Julia DiGangis bok Energy Rising. Där visar hon vad som händer i hjärnan i olika situationer, och i olika relationer. Vilka känslor triggas i oss och varför? Känslor är neurologiska signaler och kan vi lyssna på dem så kan vi också styra undan från det som blockerar vad vi vill göra, eller borde göra. Som Julia DiGangi uttrycker det: »Alla människors hjärnor följer tydliga mönster, och vad du än säger till människor så kommer de att reagera enligt de inkörda motorvägarna i hjärnan. De följer dig – som chef eller som förälder – för att de naturligt känner det, inte för att du kräver det. Så lyssna på hjärnan, allas hjärnor.«

»Upplever hjärnan hot – som stress, övervakning, exkludering, orättvisa – följer den samma urgamla mönster.«

Redan 2001 började Paul Zak, som tituleras neuroekonom, att mäta hjärnans aktivitet under olika arbetsmoment. Han hittade förhållandet mellan tillit och resultat. Och detta främst genom graden av utsöndring av oxytocin i hjärnan. Oxytocin brukar kallas trygghetshormon och detta ökar exempelvis under amning. Om mamman mår bra, vill säga. Är hon trött, ledsen eller orolig utsöndras i stället en större mängd av stresshormonet kortisol – som ställer sig i vägen för tillit och anknytning. 

Det är inte svårt att översätta till arbetslivet och Paul Zaks bok Trust Factor: The Science of Creating High-Performance Companies från 2017 blev vida omtalad. Boken kom lägligt nog året efter att det i konsultjätten Pricewaterhouse Coopers – PWC – globala vd-undersökning framkommit att 55 procent av de i studien ingående toppcheferna angett att bristen på just tillit var vad som bromsade organisationens utveckling. I jämförelse redovisade medarbetare på så kallade »high trust companies« 74 procent mindre stress, 106 procent högre energi, 50 procent högre motivation – och 40 procent färre blev utbrända. Där medarbetarnas hjärnor har färre hotsignaler att jobba med mår och presterar man alltså bättre. Uppfattar hjärnan däremot hot – och befinner sig i fight or flight-läge – så fungerar vi sämre. 

Uppmuntra vänskapsrelationer! Må bra-hormonet oxytocin får en skjuts när vi känner att vi är bland vänner.

»Hjärnan skannar för vår överlevnad dygnet runt, och har så gjort i alla tider. Även om hoten mot överlevnad har förändrats med tiden – i dag handlar det mer om sociala än fysiska hot – så fungerar hjärnan på precis samma sätt, nu som då«, säger Annika Kvist. 

Annika Kvist har över 20 års erfarenhet inom affärsutveckling, marknadsföring och ledarskap och driver företaget Amazing Growth. Som utbildad »brain-based coach« använder hon modern hjärnforskning för att skapa praktisk förändring i såväl individers liv som i organisationer. Till årsskiftet kom hennes bok Hjärnsmart. Enkla verktyg för en starkare hjärna.

»I alla workshoppar som jag har bedrivit ute på företag så uppger människor att de är stressade,« fortsätter Annika Kvist. 

»Hjärnan fungerar likadant i oss alla. Den kan vara vår mesta kraftfulla maskin – om den opereras rätt.«

»Och är du stressad så styrs du helt av hot. Det är endast ledare som kan styra undan från det här. Det gäller även dem själva, en ledare kan uppleva precis lika många hotfaktorer: osäkerhet inför uppdraget, ledningsgruppen och styrelsen, personalen eller teamets resultat.«

Att reducera hjärnans hotsignaler förbättrar tryggheten, tilliten, motivationen – och resultatet. Och inte enbart på individnivå. Den vetenskapliga tidskriften Scientific American publicerade nyligen en artikel om synkroniciteten mellan hjärnor: det nya forskningsfältet collective neuroscience. »På samma våglängd« är nämligen ett uttryck med neurologisk förklaring. Forskare har börjat förstå att när människor fullt ut delar upplevelse med sin ledare så är det när allas hjärnvågor följer samma mönster. Det har sådana som lärare och musiker förstått men kanske inte alltid kunnat sätta fingret på. Hur uppstår det magiska under en lektion där alla elever finner glädje i vad de lär sig, eller hur blir en hel publik bergtagen av en konsert? När deras hjärnor uppfattar exakt samma sak.

Tips: Mer hjärnkunskap

Vill du veta mer? Lyssna på avsnitt 56 av Fråga forskaren där Sissela Nutley, doktor i kognitiv neurovetenskap, medverkar!

Så viktig är förståelsen av hjärnans roll på arbetsplatsen att Myndigheten för arbetsmiljökunskap nu har sjösatt ett nytt projekt: Kognitiv ergonomi. Målet är att göra arbetsplatser och arbetsuppgifter mer hjärnvänliga, att hitta arbetsförhållanden som gör det lättare för oss att tänka, analysera, hålla fokus, lära oss saker och att fatta beslut. Allt för att öka prestationen, säkerheten och välbefinnandet på jobbet, och därigenom minska risken för sådant som utbrändhet.

»En god kognitiv ergonomi är viktig i dagens arbetsliv med alltmer komplexa uppgifter och ökad stressbelastning«, säger processledaren Marta Sousa-Ribeiro Larsson.

Du hör. Det handlar inte om att vara »snällare« eller att förvänta sig mindre. Utan att ge hjärnan rätt förutsättningar för att vi ska må och prestera bättre. Eller som Julia DiGangi uttrycker det: »Hjärnan fungerar likadant i oss alla. Den kan vara vår mesta kraftfulla maskin – om den opereras rätt.« 


Vad bör ledare göra för att minska hjärnans uppfattning av hot, och i stället öka den psykologiska tryggheten och tilliten i ett team? Paul Zak anger åtta områden med direkt mätbara resultat. 

Bekräfta framgång.

Ska ske direkt efter att ett mål har nåtts. Detta har den enskilt största effekten på upplevelsen av tillit. 

Var öppen med stressrisker. 

Att klargöra att målet förvisso är nåbart men krävande gör att medarbetarna fokuserar snabbare och samarbetar bättre.

Autonomi. 

Lita på att medarbetarna själva kan lista ut hur de ska utföra sin uppgift. 

Möjliggör jobbrotation. 

Om medarbetare själva får välja vilka projekt de önskar jobba i så ökar motivationen och energin.

Var frikostig med information. 

Uppemot 40 procent av alla medarbetare upplever att de inte är tillräckligt informerade. Osäkerheten kring öppenhet leder till stress.

Uppmuntra vänskapsrelationer. 

Oxytocinnivåerna höjs när social samvaro byggs. Vi behöver inte bara utföra våra uppgifter, vi behöver känna att vi gör det bland vänner.

Låt hela människan växa. 

Ett utvecklingssamtal om året är ineffektivt. Hör efter hur medarbetaren kan må bättre – och inte bara på jobbet – och gör det ofta.

Visa sårbarhet. 

Ledare som ber om hjälp och inte enbart ställer krav stimulerar oxytocinnivåerna, ökar tilliten och viljan att gemensamt uppnå målen.


Text: Niklas Wahllöf
Illustration: Valero Doval

Publicerad: lördag 17 februari, 2024