Advokat Ebba Walberg Snygg. Foto: Peter Westrup

DILEMMAT

Ställ känsliga frågor!

Låt inget vara osagt under rekryteringen – och låt kandidaten skriva under på att uppgifterna är sanningsenliga. I en tid med ökad arbetslivskriminalitet har bakgrundskontroller fått en ökad betydelse. Advokat Ebba Walberg Snygg reder ut vad som gäller – och vilka gränser du måste hålla koll på.

Att väl genomförda rekryteringar är A och O har vi vetat länge. Men med en ökad arbetslivskriminalitet har rekryteringsprocessen fått ökat fokus och bakgrundskontroller blir alltmer betydelsefulla. 

JO har dock nyligen riktat ­kritik mot en kommun som, i syfte att motverka infiltration, låtit göra löpande bakgrundskontroller av sina 7 000 anställda. Kritiken visar att ­löpande och generella kontroller under pågående anställning kräver noggranna överväganden. 

Utrymmet för integritetskänsliga kontroller är generellt större innan en anställning ingås än efter. En ­arbetssökande är inte i samma beroendeställning som en anställd, varför mer generella bakgrundskontroller bör reserveras för rekryteringsprocessens slutskeden. JO-beslutet tar sikte på offentlig sektor, men övervägandena torde kunna tillämpas även på den privata arbetsmarknaden. Rekryteringsprocessen har fått ökat fokus även på andra sätt. Exempelvis följer av det nya huvudavtalet för privat sektor att vad arbetstagaren påstått under rekryteringen ska beaktas vid bedömningar om sakliga skäl för uppsägning föreligger. Låt därför inget vara osagt under rekryteringen utan ställ de frågor ni vill ha svar på, och det är inte någon dum idé att kandidaten får skriva under på att uppgifterna är sanningsenliga.


Text: Ebba Walberg Snygg, Advokat

Publicerad: torsdag 29 februari, 2024