Passerkortet är beställt, referenserna tagna och kandidaten på väg in i en roll med tillgång till betalningsflöden, känslig information och affärskritiska system. Då handlar rekryteringen plötsligt om mer än meriter och magkänsla.
Linnéa Ceréus, senior associate på Roschier med inriktning på arbetsrätt och interna utredningar, ser hur oron vuxit på svenska arbetsplatser.
»Det finns en ökad medvetenhet kring det förändrade säkerhetsläget och de risker som personer med brottsliga eller andra skadliga intentioner kan innebära för arbetsgivares verksamheter«, säger hon.
Frågorna har blivit fler och mer laddade. Det handlar inte bara om vem som går att anställa utan också om vad arbetsgivaren gör när något skaver efteråt.
»Vi får fler frågor om bakgrundskontroller vid rekrytering och under pågående anställning. Vi får även frågor om möjligheten att avsluta en anställning i samband med att en arbetstagares brottslighet uppdagas, samt frågor kopplade till visselblåsning och andra interna utredningar«, säger Linnéa Ceréus.
Människor förändras
Utmaningen med bakgrundskontroller är att de kan lätt ge en illusion av kontroll. En bakgrundskontroll ger trots allt bara en ögonblicksbild av det förflutna. Scandinavian Recruitment Intelligence visar att 77 procent av de insiders som avslöjades hade jobbat i sina respektive organisationer i mer än ett år.
Motiv kan växa över tid när människor drabbas av olyckor, ekonomisk stress, psykisk ohälsa eller någon form av beroende. Därför är det viktigt för arbetsgivaren att kunna följa den anställde för att kunna upptäcka tidiga mönster och beteendeförändringar.
Det som tidigare kunde avgränsas till själva rekryteringen har blivit en bredare fråga om vilka delar av verksamheten som är mest sårbara. För många arbetsgivare handlar det nu också om vilka roller som är särskilt känsliga och vilka risker verksamheten faktiskt är beredd att ta.
»Behovet av bakgrundskontroller blir ofta tydligt när arbetsgivare rekryterar till roller som ställer höga krav på förtroende, till exempel ledningsgruppsroller eller andra tjänster där den anställde representerar verksamheten utåt«, säger Linnéa Ceréus.
Fånga upp varningssignaler
Därför tar allt fler arbetsgivare hjälp av specialiserade bakgrundskontrollföretag. Men inte heller en sådan kontroll säger allt om risken i en framtida anställning.
»En bakgrundskontroll ger en bild av en persons historik, men ett tomt belastningsregister utgör ingen garanti för att personen inte kan komma att begå brott efter anställningstillfället«, säger Linnéa Ceréus.
»Det är viktigt att det i verksamheten finns tydliga rutiner och kontrollfunktioner för att fånga upp varningssignaler.«
Vid sidan av kontrollerna pekar hon på det som händer inne i organisationen:
»Det är viktigt att det generellt i verksamheten finns tydliga interna rutiner, kontrollfunktioner och effektiva rapporteringssystem för att fånga upp varningssignaler och en organisationskultur som ökar benägenheten hos anställda att rapportera avvikelser eller misstankar om oegentligheter«, säger hon.
Rutiner och rapporteringsvägar fångar mycket, men inte allt. En del hänger fortfarande på att någon faktiskt märker när något förändras.
»För att en anställd ska våga ta steget att berätta om en sådan situation krävs det att chefen är både närvarande och insatt«, säger Linnéa Ceréus.
Text: Henrik Lenngren