Att skapa en kultur där man tillåts misslyckas är det bästa sättet att attrahera talanger och duktiga medarbetare.

Tendens

Älskade fiasko

Om ingen får misslyckas skapas räddhågsna människor och ängsliga företag.

På julaftons morgon 1914 får den 16-årige Baltzar von Platen besök av ett mystiskt andeväsen som ger honom instruktioner om hur man bygger en evighetsmaskin: »Du vet att det är världskrig. Du vet att det kommer att bli brist på bränsle. Gör därför en maskin, som suger värme från den kalla omgivningen, höjer temperaturen och avger sedan värmen till bostadsrummen.«

Det går åt helskotta, dessvärre.

Ännu 75 år gammal ska den gamle uppfinnaren brottas med  ekvationerna. Så sent som 1973 har Expressen en löpsedel med texten: »Bilar drivs med luft!« Volvo har visat intresse för ritningarna, men … ja, till slut rinner alltsammans ut i sanden. Andeskådaren dör elva år senare, irriterad över sitt livs stora misslyckande.

Fast var det verkligen det?

Nej, sanningen är snarare att få svenska snillen skapat lika många smarta lösningar som kronofogdens son från Ystad:

Den första konstgjorda diamanten.

Den första droppfria kranen.

Den första effektiva gengas-motorn.

Ej att förglömma det första kylskåpet utan rörliga delar, vars briljanta konstruktion lade grunden till Electrolux och – om man betänker noga – i själva verket är en sorts omvänd värmepump; alltså exakt den uppfinning som von Platen i hela sitt liv försökte bygga.

Ty vad vore världens stora genombrottsmän utan sina misslyckanden?

Vad hade Kentucky Fried Chickens grundare Harland Sanders varit om han lagt av vid 56 års ålder, efter närmare 1 000 försök att få kläm på hur man verkligen friterar en höna?

Vem hade kommit ihåg Alexander Fleming om han inte glömt några odlingsplattor framme när han for på semester och därmed upptäckt penicillinet?

Och vad hade Elon Musk – den kanske flitigaste flopparen av alla – varit om han inte gång på gång vågat skjuta upp ännu en Falconraket som kraschade som en blöt häxpipa -redan efter någon kilometer?   

»Om saker inte misslyckas har du inte uppfunnit« lyder Musks eget mantra. Vilket därmed bryter mot alla gamla ordstäv om att man bör vara mera glad åt fågeln i handen än över de tio som gick åt skogen.

I själva verket är det just modet att fallera som skapar de största genombrotten, hävdar Musk. Den som inte satsar kan aldrig vinna. Den som hela tiden är rädd att beträda nya vägar blir kvar längs de redan rösade lederna.

Och i stället för att bli frustrerad eller bitter över att en idé inte funkar, ska man se det som ännu en -erfarenhet: »Inte så alltså? Jamen bra, då kan jag i alla fall utesluta den möjligheten.«

Visdomsord för alla moderna -företagsledare, utan tvekan. För det är inte bara vilda genier som behöver känna att de får tänka – och även gå på upptäcktsfärd – utanför den berömda boxen. Det gäller även den vanlige medarbetaren. Om ingen får misslyckas skapas räddhågsna, ängsliga organisationer. Om det däremot är okej att testa nytt, tänja gränser och gå mot strömmen, frigörs kreativiteten.

Vilket i slutänden förstås handlar om vilken typ av bolag man vill vara. Den som håller sina medarbetare i strama tyglar? Eller den som vill inspirera och uppmana dem att bryta ny mark?

»Framgång är uppbyggt av 99 procent misslyckanden« menar den 72-årige uppfinnaren James Dyson, som påstår att han byggde 5 126 misslyckade prototyper innan han nådde fram till den första påslösa dammsugaren – som omsider skulle göra honom till miljardär.

Steve Jobs, Apples grundare, brukade hävda att det var när han fick sparken efter floppen med datorn Lisa, som han verkligen blev lycklig: »Tyngden av att vara framgångsrik byttes mot lättnaden av att vara nybörjare igen. Det befriade mig att gå in i den mest kreativa fasen i mitt liv.«

Och Microsofts Bill Gates har sagt: »Att våga misslyckas är själva grunden till att till slut lyckas. Den som alltid vill vara perfekt drivs ofta av en rädsla att inte duga. Han eller hon törs därför inte chansa och utvecklas därför inte lika mycket som människa.«

Modet att tänka utanför boxen, alltså. Eller våga byta riktning mitt i steget, vilket onekligen präglar många av historiens banbrytare:

Christofer Columbus seglade åt fel håll och upptäckte Amerika.

Thomas Alva Edison uppfann en elektrisk penna som ingen ville ha förrän en tatuerare insåg möjligheterna att skriva med den på huden.

Kemisten Harry Coover försökte förbättra ett kikarsikte med flytande akryl, fick efteråt inte isär linserna och insåg att han skapat ett superlim.

Apotekaren John S Pemberton rörde ihop en dekokt mot huvudvärk i en trebent gryta, tillsatte lite sodavatten för att den skulle slinka ner lite lättare och döpte medicinen till Coca-Cola.

De djupt religiösa bröderna -Kellogg försökte tillaga något som kunde minska sexlusten, glömde kastrullen på spisen och skapade av misstag världens första cornflakes.

Läkemedelsföretaget Pfizer gjorde lite det omvända när de tog fram ett litet blått piller mot kärlkramp, men tvingades tänka om när det i stället gav patienterna erektion, varvid medicinen döptes till Viagra.

Eller ta sportvärlden:

Backhopparen Jan Boklöv som tappade balansen och instinktivt särade på skidorna.

Dick Fosbury som testade att hoppa höjd med ryggen mot ribban och tog guld i OS 1968.

Bob Beamon som i samma OS, mot alla order, hade en lång och het kärleksnatt före längdhoppsfinalen och av rena farten klämde i med 8,90.

En hemlighet tycks just vara att vägra ta ett nej, vilket speciellt präglar framgångsrika människor inom kulturvärlden:

Steven Spielberg kom aldrig in på filmskolan, Stephen King fick sin debutroman Carrie refuserad av 30 förlag och J K Rowling fick rådet att skaffa sig ett riktigt jobb »eftersom ingen kan bli rik på barnböcker«. Walt Disney fick höra att han »saknade fantasi« som författare och beslöt i stället att göra en tecknad film om liten mus som körde ångbåt.

Men omvänd bevisföring fungerar också. Notera gärna hur historien även är full av de som  i n t e  vågade misslyckas och därför gick miste om en förmögenhet:

Chefen på Decca som tackade
nej till Beatles för att han ansåg att »gitarrband var ute«. Kollegan på Western Union som avfärdade en ny uppfinning kallad »telefon«, som meningslös. Harry Warner på filmbolaget Warner Bros som 1927 sa: »Vem i helsike vill höra skådespelare tala?«

För det är bara den som törs kliva ur sin bekvämlighetszon som kan hitta en helt ny väg att gå. Okej, det blir också en del återvändsgränder, det är sant, men som Sonys grundare Akio Morita sa när han bytte riktning efter att bara ha lyckats sälja 100 tryckkokare: »Det handlar bara om att inte göra samma misstag två gånger.«

Eller ta Richard Branson som när han sett sina produkter Virgin Vodka och Virgin Cola göra fiasko sa: -»Affärsidéer är som bussar. Missar du en, kommer det alltid en ny.«

Vi svenskar kallas ofta blyga, stela och onödigt försiktiga. Men sam-tidigt fick vi på 1800-talet fram några av världens främsta tekniska nytänkare, alla präglade av en ovilja att kapitulera i första taget.

Gustaf Dalén blev blind när en trasig tryckmätare lurade honom att närma sig en gastub som eldats över en stockvedsbrasa, men fortsatte att bland annat bygga en deltaformad flygplansvinge som var 30 år före sin tid och en bil som såldes i 8 000 exemplar till Tyskland.

Alfred Nobel miste sin älskade
lillebror Emil i en sprängolycka, vilket fick honom att inte ge sig förrän han en dag fann ett sätt att göra nitroglycerin hanterbart genom att blanda det med kiselrik sand från floden Elbe och kalla det  »dynamit«.

Eller ta den kanske oräddaste svenske uppfinnaren av alla, Gustaf de Laval, som ständigt satsade de pengar hans tjänat på mjölkseparatorn på nya hiskeliga projekt: Gummi ur maskrosor, olja ur Hunneberg och luftsmorda båtar som skulle korsa Atlanten på tio timmar.

När hustrun Isabel grät för att kronofogden till slut länsade lägenheten, röt maken: »Jamen vi är väl för tusan inte vigda vid gardinerna heller?!« Varvid han ånyo  kavlade upp ärmarna och några år senare kunde ståta med ett cv med 37  nystartade företag och 92 patent.

Text: Petter Karlsson
Illustration: Valero Doval

Publicerad: fredag 31 augusti, 2018

 

Misslyckandet befriade mig och tillät mig att gå in i den mest kreativa fasen i mitt liv.