När de 15 medlemmarna i nätverket Meritus samlas har de ett unikt perspektiv på HR-sektorns utveckling. Här möts före detta personaldirektörer och HR-chefer som inte bara varit med om att forma arbetslivet – de var med när det moderna HR-Sverige växte fram.
I dag har de gått i pension och lämnat sina arbetsplatser – men intresset för HR-frågor är högst levande. Fem, sex gånger om året träffas de för att diskutera HR-frågor.
»Men Meritus är ingen nostalgitripp, det finns inget musealt över vår verksamhet. Vi sitter inte och pratar om hur det var förr. Det är viktigt att poängtera. Vi pratar om helt aktuella frågor och det känner de som kommer för att besöka oss«, säger Per Thorsell som är en av nätverkets medlemmar.
När Per ska berätta om bakgrunden till Meritus tar han avstamp i 1938 års Saltsjöbadsavtal. Det bidrog till att forma den sektor som långt senare blev HR.
»Avtalet lade grunden till den svenska modellen, där arbetsmarknadens parter själva tog ansvar för att reglera arbetslivet. Det öppnade för en rad reformer under 60- och 70-talen, och det var under den tiden vi började våra yrkesliv«, säger Per Thorsell.
Perspektiv, som sagt.
På 1970-talet talade man om personalavdelningar. Ännu fanns inte HR i modern bemärkelse. När begreppet smög sig in talade man om Human Relations – relationer snarare än resurser.
»Vår generation var med från början. Vi kom in i arbetslivet när det började röra på sig i industrin. Arbetsmiljöerna var ofta tunga och dåliga, och både fack och arbetsgivare insåg att något måste förändras. En mer organisatoriskt orienterad utveckling inleddes. Syftet var att utvidga enahanda arbete och öka ansvarstagande för den enskilde och grupper, populärt kallat självstyrande grupper. Det var många arbetsplatser som förändrades och därmed också attityden hos många anställda.«
Politiska krafter
Det sena 60-talet och 70-talet var en tid av starka samhälleliga rörelser. 1969 utbröt både hamnarbetarstrejken i Göteborg och gruvstrejken i Malmfälten. Samtidigt började LO tala om att fördela den ekonomiska makten – först genom rapporten Demokrati i arbete 1971 och senare genom förslaget om löntagarfonder 1975.
»Det var en oerhört politisk tid. Palme var ny som statsminister, facket ville ha lagstiftning, och regeringen ställde upp på det. Personalfrågor, inflytande och arbetsmiljö stod högt på agendan«, säger Thorsell.
1977 kom medbestämmandelagen, följd av nya lagar om arbetsmiljö och semester. Den som arbetade med personalfrågor behövde snabbt skaffa sig gedigna kunskaper i arbetsrätt och partsförhandling.
»Vi blev väldigt utbildade. Vi behövde ju förstå både lagstiftning och relationer. Det krävde nätverk. Vi blev en sorts brygga mellan arbetsgivarsidan och facket, och vi lärde oss vikten av samarbete.«
Det var i dessa nätverk som Meritus medlemmar har sin bakgrund. Meritus bildades i slutet av 1990-talet av tidigare personalchefer och HR-direktörer från både företags- och organisationsvärlden.
»Vi kom från olika nätverk inom arbetslivet. Det fanns en styrka i det vi byggde då – och vi har fortsatt hålla ihop. Intresset för arbetslivsfrågor har vi fortfarande kvar, det går liksom inte över.«
Till skillnad från många andra branschträffar är Meritus öppet för personer från hela arbetsmarknadens spektrum – både arbetsgivarsidan och fackliga företrädare finns representerade.
»Vi har erfarenhet både från operativa roller och från förhandlingar mellan parterna. Den bredden gör samtalen särskilt intressanta.«
Under 70-talet började nya teorier dyka upp i personalvärlden. En av dem var Eric Bernes transaktionsanalys – en psykologisk modell som betonade självbestämmande och personligt ansvar som grund för effektiva organisationer.
»Det var en spännande tid. Personalavdelningarna började arbeta mer med relationer. Men på 80- och 90-talen, när rationaliseringarna tog fart, gled vi över i ett mer instrumentellt synsätt. Då blev människor en resurs bland andra.«
Nu, menar Thorsell, är cirkeln på väg att slutas.
»I dag jobbar många hemma för att få ihop livspusslet, men då missar man kraften i de relationer som uppstår på en arbetsplats. Det är där mycket av dynamiken finns. Nu står medarbetaren mer i centrum igen, och då förändras också samspelet. Vi är på väg tillbaka till något som liknar Human Relations.«
Bjuder in gäster
Meritusträffarna präglas av en nyfikenhet som inte verkar slockna med åren.
När medlemmarna träffas bjuder de ofta in gäster från näringsliv, offentlig sektor och civilsamhälle för diskussioner.
»Vi är fortfarande nyfikna på vad som händer i arbetslivet«, säger Per Thorsell. »Senast hade vi en representant från Försvarsmakten som berättade om deras förändringsresa – och hur organisationskulturen både kan vara en styrka och en utmaning. De som kommer tycker det är spännande att få bolla sina tankar med oss. Så det är inte så att vi tränger oss på. Vi tar kontakt med folk och de som kommer tycker verkligen att det är spännande att prata idéer.«
Det finns gott om ämnen för framtida träffar. Hemarbetets effektivitet, globaliseringen och förändringskraften i AI för samhälle och organisationer. Och den psykiska ohälsan, förstås.
»HR ska vara den pådrivande kraften i ett företag och måste inte bara förstå medarbetarna utan också produkt och marknad – vilka problem och förutsättningar som finns i företaget. Det är en viktig del i HR:s strategiarbete.«
Text: Tommy Jeppsson
Foto: Peter Cederling